Axéns lanthandel – familjeföretag i femte generation

Stämningen är gemytlig, ordning råder både bland varor och när det kommer till rådande restriktioner. Vänligt men bestämt säger kassörskan Helene till två kunder som står och pratar precis innanför entrén. Det är lätt att glömma bort sig när man alltid har haft Axéns som den naturliga träffpunkten.

Pernilla och Magnus är femte generationen Axéns som driver lanthandeln med samma namn. Jag som älskar historia blir smått salig när fotoalbumen plockas fram. Mycket finns dokumenterat och de svartvita bilderna påvisar den enorma utveckling som har skett det senaste seklet. Syskonens farfars farfar Anders Petter, som dessutom var Nykyrka skolas allra första lärare, startade tillsammans med hustrun Augusta, lanthandel i Klockaregården 1870.

Anders Petter var socknens allt i allo, förutom lärare var han även klockare, drev en auktionsrörelse och upprättade många bouppteckningar. Med tiden fick han även ansvar för kyrkogården.

Farfars far August flyttade affären till Bleckhornet och hämtade även posten fyra gånger i veckan i Motala. Då många ortsbor tagit steget och flyttat till Amerika var brevväxlingen därifrån stor. Förmodligen var det August som läste breven för torparna då många varken kunde läsa eller skriva. 1908 undertecknade August ett kontrakt med Telegrafverket och installerade Nykyrkas första telefon, hans svägerska Hulda Fäldt blev på så vis Nykyrkas första telefonist.

Snart kom riktigt tuffa tider i spåren av första världskriget och spanska sjukan som utplånade hela familjer. August blir änkling då hans älskade Anna avlider.

Farfar Arvid, som stod vid sin fars sida i de tuffa tiderna arbetade även som traktens första brevbärare. Fyra gånger i veckan, året runt, åkte han tvåmilarundan. 1927 övertar han den lilla affärsrörelsen och tre år senare gifter han sig med sin Karin.

Arvid körde posten och Karin skötte affären. Det var fortsatt tuffa tider då Arvid övertagit sin fars skulder. Med hjälp av traktens invånare som var lojala efter alla år samt Karins far öppnade paret en ny rymligare lanthandel i Karlsberg.

Den affären togs så småningom över av äldste sonen Gunnar medan nästäldsta Lennart övertog konkurrenten Arvidssons verksamhet som kom att bli en filial till den ursprungliga i Karlsberg. På mitten av 70-talet såldes affären i Karlsberg, som snabbt lades ner av den nya ägaren.

När Pernilla och Magnus föräldrar, Lennart och Dorita tog över verksamheten drevs lanthandeln i entréplan medan man bodde på övervåningen. Även faster Ulla-Britt arbetade i affären.

1978 startade så bygget av dagens affär som invigdes 1979, som i sin tur har byggts ut i två omgångar och så sent som 2019 bytte man hela kylsystemet då det kom nya lagar som förbjöd den gamla lösningen.

Syskonkärlek

Syskonen Pernilla och Magnus har som sagt inte bara vuxit upp tillsammans utan dessutom i ständig närvaro av Axéns lanthandel. Till och med när Magnus gjorde lumpen arbetade han i affären:

– Jag tjänstgjorde som brandman i Stockholm och hade ledigt varannan vecka, då passade jag på att åka hem och jobba, säger Magnus.

Pernilla däremot var kraftigt emot att jobba i affären. Efter naturvetenskaplig linje på gymnasiet visste hon inte riktigt vad hon ville bli men så såg hon en annons i Corren.

– De sökte ett affärsbiträde på Elsas väskor, så jag flyttade till Linköping och jobbade i affär, säger Pernilla och skrattar.

När det var dags för föräldrarna att gå i pension flyttade Pernilla hem igen efter att ha betat av ett decennium i olika butiker och driver nu alltså, tillsammans med sin bror, den affär som hennes farfars farfar, Anders Petter, en gång i tiden startade. Cirkeln sluten.

Hur är det då att jobba med sin syster? Undrar jag. Magnus ser ut som att han inte förstår frågan.
– Bra förstås! blir det självklara svaret.

Pernilla är något mer beskrivande:
– Jättebra, vi kompletterar och känner varandra så väl, så det är inga problem alls!

Full fart

Precis innan pandemin slog till hade hela kylsystemet i butiken bytts ut något som man var väldigt lättad över. För när viruset gjorde sitt intåg, fullkomligt exploderade arbetet med att hjälpa kunderna att på ett smittsäkert vis få hem sina varor. Man tog emot inköpslistor via telefon, mail och sms.

– Vi hade 40 ordrar att plocka per vecka, vi fick ta hjälp av kyrkan för att hinna med.

Ett normalår dubbleras lanthandelns omsättning under sommaren men pandemin medförde att många bosatte sig en längre tid i sina semesterboenden så trycket har varit högt rätt så länge nu.

– Det har varit en tuff tid. Vi har jobbat massor men vi har fantastisk personal så det har gått bra. Man vill dock ogärna dra i gång något större projekt just nu. Vi behöver lite andhämtning säger Pernilla och Magnus nickar instämmande.

Det bästa med att driva eget är de rörande överens om; det är självständighet och frihet.

Egen tillverkning

Axéns är vida känd för sin manuella köttdisk. Hit åker många motalabor för att handla över disk. Lanthandeln har dessutom egen tillverkning.

– Vi började med saltgurka på somrarna, grillade revben och kyckling  samt egentillverkad korv var något som mor och far införde, säger Magnus.

– Nu gör vi även salt- och ättiksgurka, picklad rödlök, sill, stekt strömming, räkröra, mimosasallad, cole slaw, potatissallad och så grillat kött förstås, säger Pernilla.

När jag undrar hur det var att ta över efter sina föräldrar så berättar syskonen att pappa Lennart alltid funnits som ett stöd i bakgrunden.
– Han sköter fortfarande bokföringen säger Pernilla

– Ja han har lite koll på oss men lägger sig inte i hur vi sköter affären inflikar Magnus.

Jag har alltid fascinerats av familjeföretag. Kanske för att jag själv fostrades i ett. Man får tidigt lära sig att jobba hårt och att kunden alltid har rätt. Eller i alla fall nästan alltid, för som Helene så korrekt upplyste de två kunderna om när jag anlände:
– Ni får jättegärna prata men inte just här.