Entreprenör sedan barnsben - Tillväxt Motala

Entreprenör sedan barnsben

Ola Petré är entreprenören med till synes otrolig timing. Första tanken som slår mig är vilken tur han måste haft men under vår intervju gör sig Stenmarks numera bevingade ord sig påminda: ”tänk att ju mer jag tränar desto mer tur har jag”. Här råder det inga tveksamheter om att ”turen” har med kunskap, erfarenhet och hårt arbete att göra.

Ett foto på en leende man som sitter under ett färgglatt parasoll.

Ola är godisförsäljaren som inte tycker om socker. Något som har sin naturliga förklaring. Vi förflyttar oss 60 år bakåt i tiden och 15 km söderut. Ola växer upp i Skänninge som nummer tre i en syskonskara på sex barn. Han påbörjar sin entreprenörsresa redan i åttaårsåldern då han helt sonika går in till Blids speceriaffär i Skänninge och frågar om han får hjälpa till som springsjas. Vi förmodar att innehavaren såg en framtida stjärna i Ola eftersom han utan tveksamhet tackar ja till erbjudandet. En av många arbetsuppgifter var att väga upp socker i en- och tvåkilopåsar från stora tjugofemkilosäckar. En frestelse som blev lite för stor att motstå för den lilla pojken.

–Jag åt så mycket jag orkade, efteråt mådde jag förstås väldigt illa. Jag har svårt för socker än idag, säger Ola.

Jag ser rubriken framför mig; ”Godisförsäljaren som inte tycker om socker” detta är ju helt enkelt för bra för att vara sant. Men den rubriken konkurreras faktiskt ut av Olas enorma entreprenörskap, tänk om man kunde klona honom…

Tidningspojke i Motala

I tolvårsåldern går flyttlasset till Motala, pappa var bonde och mamma arbetade på barnhemmet på Herrgårdsgatan. Ola som dagligen, efter skolan, hade arbetat i affären och dessutom sålt egenplockade blåbär på torget i Skänninge, började nu att köra ut tidningar.

– Jag hämtade Östgöten och Motala tidning, som då var eftermiddagstidningar i Folkets hus efter skolan och hade ett eget distrikt. På söndagar sålde jag DN i Motala verkstads-området. Jag mottogs inte alltid med öppna armar klockan sju på morgonen och fick dessutom se ett och annat, säger han och skrattar till.

Man blir ju onekligen nyfiken på vilken drivkraften är, vad det är som får en liten pojke att hela tiden hitta nya jobb?

– Jag tyckte om att tjäna mina egna pengar och hade ett kassaskrin i skrivbordslådan. Sparade ihop till olika saker som jag köpte och sedan började jag direkt spara till något nytt. Vidare har jag alltid älskat att prata med människor. Vi kan lära oss enormt mycket av varandra bara man tar sig tid att lyssna.

Han betonar hur enormt viktigt det är att företagare tar ett samhällsansvar och ger ungdomar en chans, via till exempel praktikplatser.

– Jag tar hellre en för mycket än en för lite, jag anser att det är vår skyldighet som företagare, att ställa upp för ungdomarna. De behöver stöttning och det är väldigt häftigt att göra avtryck, att flera år senare träffa på någon som säger att man har gjort skillnad.

Han hade själv en lärarvikarie som gjorde avtryck när Ola gick i mellanstadiet. En sak han sa bär Ola med sig än idag:

En lycklig man sträcker armarna upp mot skyn

”Man kan beskriva livet som en spegelblank sjö, du tar upp en stor sten och kastar den i sjön, då blir det svallvågor som sedan sakta ebbar ut tills sjön återigen är spegelblank. Det är det som är livet.”

– Den anekdoten satte sig, men jag har i efterhand förstått att andra inte noterade den alls, vilket ju visar att vi människor påverkas väldigt olika.

Vägval

Efter att lite slumpmässigt ha valt att studera ekonomisk linje i Fack-skolan gick Ola ut med bra betyg i företagsekonomi och bokföring. Han får nu arbete på Tempo (nuvarande Åhléns), först som säljare och därefter som avdelningschef.

1978 erbjöd IKEA ett jobb som ställföreträdande varuhuschef i München, en chans lite för bra för att tacka nej, Ola säger upp sig. Men Tempo kontrar med ett ännu bättre erbjudande; Ola får möjlighet att fostras till varuhuschef och får själv välja hur resan dit, ska se ut. Det blev gedigna utbildningar och tio år i tio olika städer där Tempos varhus formades. Det är nu tanken på en egen verksamhet börjar att gro.

Leksakerna gör sitt intåg

Efter 17 år på Tempo och ett mellanår i Landskrona så köper Ola ”Lek & hobbyspecialisten” i Baltzarhuset den första september 1986. Han anställer sina syskon Lasse, Magnus och Britt. Nu börjar det rulla på. ”Lågprishuset” vid Södra Allén öppnas 1989, samma år som sonen Oscar föds. ”Lågprislek” i Mantorp 1991, de första Lekiaaffärerna öppnas i Linköping 1993/1994, därefter följde fler Lekia-butiker med en gemensam nämnare; alla etablerades i A-lägen runt om i Östergötland.

2001 köper Brio alla affärerna och ville dessutom att Ola skulle arbeta för dem i Norge. Han tackar ja. Under tre år bygger han upp nya butiker i grannlandet. Veckopendlingen får dock ett abrupt slut när Ola träffar sin blivande fru Nim på en afterwork på Stadshotellet. Även här går det undan, allt känns rätt och paret flyttar ihop efter fem dagar.

-Familjen betyder allt för mig, nu ville jag vara hemma i Motala. Frågan var bara vad jag skulle göra.

Ola behövde inte fundera länge. Brio går i konkurs och alla butiker avlägsnas, Ola köper tillbaka sina gamla butiker för en symbolisk krona. Brio som tidigare hade köpt namnet ”Lekia” säljer även det till Ola och hans partner. De största konkurrenterna på den här tiden var Toys’R us och BR, som efter några år går i konkurs.

– Totalt var vi fem ägare, det var lite ”David mot Goliat” Idag har Lekia 140 butiker i Sverige och 100 i Norge. Det är verkligen häftigt att ha varit en del i det varumärkesbygget.

Bill & Bulls lekland

2011 var det dags för nästa kapitel. Ola jagar en tomt för att kunna expandera.

– Jag var tidigt säker på att vi skulle bygga i två plan där leksaksaffären skulle ligga i entréplan men visste inte riktigt vad vi skulle ha på övervåningen. Sedan insåg jag att Motala behövde ett lekland eftersom motalaborna åkte ända till Linköpings lekland. Resultatet blev Bill & Bulls lekland.

2015 säljer han sina leksaksbutiker och precis före pandemin avyttrar han även ”Bill och Bulls lekland” men hjärtat finns kvar i verksamheten. Det var mycket viktigt för honom att företaget hamnade hos rätt ägare och idag är han mentor åt de nya ägarna, som lyckades passera Olas nålsöga.

Godisjätten

Idag driver Ola Godisjätten. Godisbutiken ligger ett stenkast från pulkabacken Jätten, därav namnet. I dagarna firar man tre år och verksamheten går otroligt bra. Mitt under pandemin byggde man ut för att få plats med fler sorter men även för att undvika trängsel. Lokalen är nu väldigt luftig och man riskerar inte att gå på varandra när man väljer sina favoriter bland de 630 sorterna. Motalaborna har tagit emot godisjätten med öppna armar, ännu en lyckad etablering alltså.

En man klädd i jeans och blå skjorta står intill rader av färgglatt godis.

Men vad är hemligheten då Ola? kontrar jag, med Liberoreklamen ringande i öronen.

– Att aldrig känna sig färdig för det blir man inte. Man måste inse att ett nytt projekt är svårt. Jag gjorde många studiebesök och plockade russinen ur den berömda kakan. Ja man måste ha lite tur också [harkel Stenmark host] och det hade vi för Godisjätten togs emot mycket väl.

Vad skulle du ge för tips till alla som drömmer om att starta eget?

Läs massor, studera, prata med andra och lyssna. Se och ta vara på möjligheterna! Vi bor i ett land där alla får chansen att studera till precis vad man vill. Man måste vilja och man måste kämpa, men möjligheterna finns.

Under vår avslutande fotorunda, ståendes mitt bland allt färgglatt godis, pressar jag Ola lite.

Trots att du förätit dig på socker så måste det väl, av alla dessa sorter, finnas något här inne som du tycker om?

Jo, säger han efter en liten paus, den här gillar jag faktiskt. Smaka!

En leende man står i en godisbutik, klädd i jeans och blå skjorta tar en lilafärgad pralin.

Han räcker fram en lila chokladpralin. Mig behöver han inte fråga två gånger. Och självklart har han rätt. Det måste väl ändå bero på tur, eller?

Johanna Sjögren

Älskar att skriva om Motala och dess landsbygd, men även lokala företagshistorier. Det finns många intressanta personligheter i vår vackra stad.

Publicerad: 23 juni 2021
Senast uppdaterad: 24 juni 2021

Hittar du inte vad du söker?