Urmakarskolan lockar många – och vill växa

Redan 1940 startade Sveriges första, och större delen av tiden enda, urmakarutbildning i Borensberg. Branschen hade bett urmakaren Sven Sandström att starta en svensk utbildning för att kunna säkra kvaliteten. Sandström reste till Tyskland och tog med sig kunskaperna hem till Borensberg. Där låg Urmakarskolan fram till 2013 och under en period utbildades optiker i samma byggnad.
– Det är därför det på många håll i Sverige fortfarande finns små urmakarbutiker som heter någonting med ”ur och optik”, berättar Hanna Paasikoski, utbildningsledare.

Sedan 2013 finns Urmakarskolan i Luxors gamla lokaler i Motala, precis intill riksväg 50. Utbildningen drivs numera av TUC Yrkeshögskola och har en stark förankring i branschen.
– Det har varit ganska många olika ägare genom åren, men att tillhöra TUC betyder mycket. De har stor kompetens inom yrkesutbildningar och att Urmakarskolan är en CSN-berättigad utbildning är bra för eleverna.

Hanna förklarar att utbildningen till urmakare skiljer sig mycket från andra utbildningar. Största delen av tiden arbetar studenterna praktiskt på skolan och andelen hemarbete är liten.
– De behöver ha tillgång till all utrustning, verktyg och vissa farliga kemikalier som man inte kan ha hemma. De står vid bänkarna här hela dagarna och jobbar.

Den lilla del av utbildningen som är teoretisk knyts direkt ihop med praktiskt arbete.
– Det kan vara en teoretisk utbildning på morgonen och sedan får man arbeta med det momentet direkt efter. Vi försöker alltid låta det gå hand i hand så man förstår användningen av det. Som urmakare måste man kunna arbeta med sina händer, kunna laga och jobba med små detaljer. Det lär man sig inte om man inte övar, övar och över, säger Hanna.

Tillverkar verktyg själva

Utbildningen är bred och studenterna lär sig att hantera allt från stora golvur till små armbandsur. Fokuset varierar lite under den treåriga utbildningen. I årskurs ett handlar mycket om verktygstillverkning och stora ur, som bordsur och väggur. År två blir det fickur och enklare armbandsur för att sedan i årskurs tre följas upp av mer avancerade ur, till exempel sådana med kalender eller tidtagning. Utbildningen är inte specialiserad på något område, men studenterna har själva möjlighet att påverka inriktningen genom sina praktikplatser.
– Vissa brinner för flashiga märken, andra för antika ur. Då kan man välja en praktikplats som gör att man får lära sig mer inom de området. Och det är inte alltid säkert att det de fastnar för är det de varit inställda på när de sökte, säger Hanna.

De som söker till Urmakarskolan har en bred bakgrund; några få kommer direkt från gymnasiet men oftast har man jobbat ett tag och funderat på vad man vill göra. Många har en bakgrund från bilbranschen, som exempelvis verkstadsmekaniker.
– De går från mekanik till finmekanik, säger Hanna och konstaterar att en annan gemensam nämnare hos studenterna brukar vara ett musikintresse.

Varje år söker fler personer än vad man har möjlighet att ta in. Men att locka fler kvinnor till yrket fortsätter att vara svårt för utbildningen.
– Det är historiskt sett ett mansdominerat yrke och det lever kvar än idag. Bilden man får upp när man tänker på en urmakare är kanske en gammal gubbe som sitter i en gammal verkstad med massor av prylar överallt. Så ser det inte ut idag, vilken verkstad man än går till är det städat och rent, det får inte vara dammigt. Minsta lilla dammpartikel kan förstöra allt, säger Hanna.

Just nu går fem kvinnor i trean, en i tvåan och ingen i ettan. Varför det är så vet Hanna inte riktigt, men hon säger att det är ett ständigt pågående arbete med att visa upp att det är ett yrke som även passar kvinnor.

Lockar studenter från hela Norden

Förvånansvärt nog kommer väldigt få studenter från närområdet. Just nu är det bara en av studenterna som kommer från Motala.
– De flesta kommer från södra och mellersta Sverige, men vi brukar åka på mässor i hela Sverige för att locka hit fler. Och just nu är halva tvåan från Norge, de har ingen egen urmakarskola.

Urmakarskolan i Motala lockar även studenter från de andra nordiska länderna, tack vare att utbildningen följer den schweiziska utbildningsstiftelsen Wosteps program. Det gör att Motalas urmakare blir eftertraktade både i Sverige och utomlands.
– Efter att förra årets klass tog examen åkte ungefär hälften utomlands direkt. Många butiker i Sverige skriker efter urmakare, men vi kan bara leverera tolv färdiga urmakare varje år och Sverige måste tävla med resten av världen. Ska vi kunna behålla fler måste branschen ha något som lockar folk att stanna kvar. Vi har ofta diskussioner med representanter från branschen om de frågorna, berättar Hanna.

Just nu är det stor brist på urmakare i Sverige, enligt en beräkning behövs just nu 30 urmakare i Sverige. Urmakarskolan har inte möjlighet att fylla det stora behovet med sina tolv platser per år, men hoppas på att kunna utöka utbildningen. Enligt Wostep får varje klass egentligen bara bestå av max åtta elever, men Urmakarskolan har fått dispens att ta in tolv. Nu hoppas man dessutom på att den svenska Myndigheten för yrkeshögskolan ska ge möjlighet att starta ytterligare en klass i framtiden.
– Yrkeshögskolan funkar lite annorlunda mot högskolor och universitet. Vi beviljas tillstånd för 3-4 år i taget, sedan måste man ompröva beslutet för att se att behovet fortfarande finns i näringslivet, förklarar Pia Olsson, YH-ansvarig på TUC yrkeshögskola.
– Det är ett bra och flexibelt system, vi kan uppdatera ganska lätt i samband med omprövning. Nu ingår till exempel även en CAD-kurs, utöver traditionell ritteknik, tillägger Hanna.

”Right to repair” är betydelsefullt

Båda två är försiktigt positiva till att få igenom önskemålet, då regeringen i sitt budgetförslag för nästa år avsatt mer pengar till just yrkeshögskolor. Och de är övertygade om att urmakare alltid kommer att behövas.
– Inte minst i och med EU-direktivet om ”right to repair”. I Europas hållbarhetstänk finns inbyggd att säljer man något så ska man kunna säkerställa att man inte behöver slänga något. Och urmakarna som kommer ut härifrån kan laga vad som helst, de kan tillverka både reservdelar och verktyg, säger Pia.
– Det många inte tänker på är att en mekanisk klocka i princip alltid kommer att fungera. Lämnar man in den på service regelbundet och får hjälp att reparera den så kommer den fortsätta att gå. Det är häftigt, säger Hanna.

Om Urmakarskolan

• Treårig utbildning som startades 1940 i Borensberg av Sven Sandström. Sedan 2013 drivs Urmakarskolan av TUC Yrkeshögskola och håller till i gamla Luxorhuset i Motala.

• Skolan följer schweiziska utbildningsstiftelsen Wosteps program, vilket gör att studenterna efter examen får en yrkeshögskoleexamen, ett svensk gesällbrev och ett internationellt Wostep-certifikat.

• Varje klass består av tolv elever. För att ha möjlighet att komma in krävs enbart grundläggande behörighet, ett antagningsprov i problemlösning och logisk förmåga samt en intervju.

• Varje år söker ungefär 60 personer till Urmakarskolan.

• Urmakarskolan i Motala är en av få som fortfarande har med stora ur i sin utbildning, vilket förstås blir en konkurrensfördel även ute i världen.   

• Som urmakare kan man även jobba inom andra branscher där finmekanik behövs. Bland annat har Saab och Motala verkstad anställt urmakare, och även inom medicintekniken är urmakare eftertraktade.

• Under utbildningen arbetar studenterna med speciella ”skolklockor” från ETA, som är en bra grund och gör att man sedan kan jobba med de flesta märken.

• Urmakarskolan har nyligen inlett ett samarbete med Motalaföretaget Bimex, där de tillsammans ska skapa en skolklocka. Skolan köper in en urkaliber, tar bort vissa delar som studenterna sedan får tillverka själva. Bimex kommer att skapa en boett utifrån skolans skisser. ”Vi fick kontakt genom en Sjöstadsmorgon som Tillväxt Motala ordnar, så det är väldigt kul.”